Matfrukost

Efter en lång och bisarrt regnig natt - vid ett tillfälle lät det som att hela bungalowen attackerades medelst högtryckstvätt - beslutade vi oss för att det var slutsovet, och traskade iväg den långa promenaden till frukostmatsalen. En smått irriterande sak i sammanhanget är att vi har en frukostmatsal precis utanför bungalowen, men där gäller inte våra frukostkuponger... Nåja. Vid den frukostbuffé där de gällde roffade vi åt oss en massa stekt ris, starka chilirätter samt krulliga nudlar. Många har ju svårt för att äta varm mat till frukost, men inte makarna Norman inte. Vi kan äta vad som helst när som helst, och faktum är att åtminstone Pelle föredrar matfrukost framför mack-och-fil-dito.


Tjusig utsikt

Inte nog med att frukosten var finfin - så var även utsikten från frukostmatsalen. Åtminstone Pelles. En tjusig fru och ett vidsträckt hav. Värre kan man ha det.


Inte lika tjusig utsikt

Tinas utsikt var inte lika tjusig. Särskilt inte sedan Pelle försvunnit ur bilden...


Översvämning

Då även denna dag verkade bjuda på idel mulet väder så tänkte vi ta en promenix upp på huvudgatan och se vad denna hade att bjuda på shoppingmässigt. Men se de gick INTE. Vägen dit visade sig nämligen vara helt översvämmad, och Pelles skor var inte alls lämpade för uppgiften (och ta av sig dem ville han INTE). Så det fick bli något annat mål för promenaden denna dag...


Strandpromenix

Det fick bli stranden helt enkelt. En strand, som allt eftersom vi gick alltmer åts upp av de stora vågorna. Nu hade vi bestämt oss för att leta upp ett bra massageställe och där unna oss en varsin helkroppsmassage.


Strandförfriskningar

Här och var längs stranden gick de här filurerna, som erbjöd nygrillade majskolvar, kyckling och diverse frukt. Men vi hade fortfarande kvar vår matfrukost i våra respektive magar, så vi ignorerade dem så artigt vi kunde.


Den lille havfrue

Vi gick och gick och inte ett enda massageställe uppenbarade sig. Så plötsligt hade vi kommit fram till Thailands motsvarighet till Köpenhamn, av statyn att döma, och vårt hopp steg för i den danska huvudstaden lär det finnas en hel del massageinstitut...


Spontant massageinstitut

Och jajamen - plötsligt fick vi se en liten tant med en massagemeny i näven, och vi beställde genast varsin timmes helkroppsmassage. Tina av hårdhänt thaikaraktär och Pelle av avslappnande oljetyp. Tanten, och lika lilla kollega, drog iväg oss mot vad vi trodde var deras salong. Men icke. Plötsligt pekade de bara på ett tomt ställe i sanden och sade - tror vi - på thai: "Här blir bra!", varpå de bredde ut en kattmönstrad filt och sa åt oss att klä av oss och lägga oss ner. Vi gjorde så, och fick sedan uppleva 45 minuters massage liggande på en tunn filt i den svala sanden. Tina frös förstås, som den frusna dam hon överlag är, och det blev inte bättre av att det plötsligt började falla tunga, kalla regndroppar på oss i en alltmer ökande takt. Till slut blev det för mycket även för de utomhusmassagevana tanterna, så vi beordrades upp i varsin solstol under två parasoll, där massagetimmen avslutades medelst nack- och huvudmassage. Alltmedan regnet ökade i styrka.


Paraply-Per

Som de förutseende människor vi ändå är hade vi turligt nog tagit med oss varsitt paraply på vår promenad, och med dessa ovanför våra huvuden och skorna borttagna från fötterna (Pelle fick ge med sig till slut) gick vi tillbaks till vårt lilla hus...


Bungalowgunga

...som - liksom alla bungalows på den här resorten - av någon mysko anledning har en gunga uppsatt utanför. En bungalowgunga, vilket för övrigt låter som en infödingsstam i en Fantomentidning. Där satte sig Tina att gunga i timme efter timme, tills hon blev trött på gungandet och Pelle på beskådandet av detsamma, och vi båda bestämde oss för att gå in och vila lite...


Eftermiddagsvila

...och det gjorde vi. Med besked. Vi läste och småslumrade om vartannat i några timmar, och sedan tog vi oss i våra respektive kragar och fixade oss i ordning för att göra NÅGOT minnesvärt av denna mulna dag.


Mot Ban Ploy Samed!

Så med nyduschade kroppar och flådigare kläder (jämfört med bikini/badbyxor iallafall) traskade vi raskt iväg till lobbyn och hoppade upp på ett sånt däringa grönt pickupflak igen. Dessa gröna pickuper är nämligen vad ön har att erbjuda i taxiväg. "Mot Ban Ploy!" hojtade vi till chauffören, som berättade att denna resa skulle kosta 400 baht tur och retur, vilket vi inte alls lyckades pruta ner, men vad gör det - vi är rika västerlänningar och det är ynka 100 spänn i svenska pengar!

Orange pool

Ban Ploy, eller Ban Ploy Samed (...och Samed är den engelska stavningen på Samet) är en fisk- och skaldjursrestaurang som ligger på pålar en bit ut i vattnet. Hur kommer man dit då, undrar vän av ordning, och varför är poolen här orange? Ja - på A svarar vi: Läs vidare, och på B: Ingen aning, men det ser rätt konstigt ut.

Tina ringer i båtklockan

Jo förstår ni - för att komma över till själva restaurangen där ute i vattnet så plingar man först i en klocka...


Båt på väg!

...då börjar det genast surra i några linor som är uppspända över våra huvuden, och en blå båt - driven av nämnda linor - kommer åkande mot oss i full fart...


Båtman med pall

När den nästan är framme tas den emot av en liten man med en pall (eller är det ett litet, litet bord?) som tar tag i linan och ställer pallen/bordet framför. Genom ett raskt skutt upp på möbeln i fråga hoppar vi sen vidare ner i den vackert blå båten och sen bär det iväg!


Hungrig Tina i båt

Sen börjar det åter surra från linorna, och vi dras på ett härligt och lite spännande sätt över till restaurangen där vi tänker inmundiga havets läckerheter samt kanske en drink eller två.


Framme!

Väl framme tar en orangetröjade man med båtshake emot oss och efter att vigt ha hoppat över på den lilla flytbryggan blir vi förevisade in i restaurangen och där tilldelade ett bord.


Bordet

Och vilket bord sen! Alla bord på Ban Ploy Samed är nämligen nedsänkta och placerade över hål, så man sitter helt enkelt på kuddar direkt på golvet och dinglar med benen ovanför det upplysta havet i vilket det simmar en massa trevliga fiskar. Mest randiga.


Varsin drink och dinglande ben

Drinkar och fossingar

Vi började med varsin blå drink full av en massa goda spritsorter, och drack upp dem medan vi tittade ner på våra dinglande fötter och de randiga små firrarna.


Mums filibabba!

Sen kom maten in. Ett halvt kilo grillade jätteräkor till Tina, och en portion stekta - något mindre (men ändå rätt stora) räkor med vitlök och peppar till Pelle. Mums.


Tjusig katoyservitris

Servitrisen var en tjusig katoy (googla) som dock inte var alltför frekvent vid vårt bord, vilket innebar att vi fick vänta en stund på att få tillbaka drinklistan så vi kunde beställa en efter-maten-drink också.


Singaprosling!

När vi väl fick den så funderade vi en stund på vad vi ville ha.. Den där Singaprosling lät ju onekligen spännande...


Long Island Ice Tea

...men till slut bestämde vi oss för ett säkert kort - vår klassiska semesterdrink framför alla: Long Island Ice Tea. Så god. Så stark. Som Stålmannen i drinkform.


Frukttallrik

...och så en klassisk frukttallrik med en massa vattenmelon- och ananasskivor. Ett trevligt slut på en förhållandevis okej dag. I morgon - har vi hört - ska det bli sol...