Dag 3
(onsdagen den 31:e januari 2007)
Dagen började som vanligt med frukost, följt av den obligatoriska förmiddagssolningen samt havsbadandet. Idag var det extra lätt att hitta tillbaks till våra solstolar varje gång vi badat, eftersom vi hade en sömnig men lite skabbig hund under den ena som en riktmärke.
...och våra närkontakter med den thailändska faunan fortsatte: Under vår solningspaus mitt på dagen begav sig Tina som vanligt ner i träningsrummet, men den här gången kom hon rusande tillbaka fortare en kvickt. På vägen dit fick hon nämligen syn på en meterlång orm som simmade i en av kanalerna här på hotellområdet, och den försökte ta sig upp på gångvägen. Tina - som är något av antitesen av en ormtjusare - sade genast till en vakt, och sprang sedan med andan i halsen upp på rummet för att säga åt Pelle att fota kräket (krälet?). Pelle - som under tiden bekantat sig med en liiiten söt ödla som bodde i gardinen, sprang ut med kameran - men tyvärr hade ormen försvunnit när han kom ut.
Nåväl - när klockan blivit sisådär 13.00 så begav vi oss åter ner till stranden. Hunden låg kvar under solstolen, och efter en stund ville Tina ha fruktstund. Hon hade just för detta ändamål tagit med sig ett gäng av de konstiga frukterna vi köpte igår, och om ni för muspekaren över bilden så ser ni hur de ser ut inuti också. Tänk vad tekniken går framåt! Sedan tyckte Tina det var dags för den dagliga massagen, så medan Pelle gick upp till rummet och tog hand om sig själv (ja, duschade och tvättade håret och så alltså...) så betalade Tina en liten men stark thaitant att ta hand om henne.
Den starka lilla thaitanten visade sig inte bara vara stark, utan också skoningslös och väldigt duktig på thaimassage. Enligt traditionen sa hon inte "-Oj! Förlåt!" när hon kom emot punkter som var ömma, utan då tryckte hon ännu hårdare. Hon lyckade även böja Tinas kropp i vinklar som Carl Reuterswärd skulle varit stolt över. Öm, men nöjd kom fru Norman en timme senare upp till hotellrummet och fixade sig i ordning inför de härliga drinkar vi ämnade ta på stranden vid solnedgången.
Eftersom de hade två-för-en-priser på drinkarna mellan klockan 17 och 18 så beställde vi så bahten yrde den kvart vi hade kvar av denna tid. Pelle började med en - ganska så utspädd kändes det som - Margarite medan Tina tog en Strawberry Daiquiri. Därefter - cirka två minuter i sex - hann vi med att beställa varsin Piña Colada. Den var mumsig minsann! Därefter satt vi och såg på solnedgången, följt av promenad tillbaka till hotellet och nedtecknandet av denna redovisning av dagen.