Skeptisk Tina

Idag skymtade minsann solen fram en aning, och vi skyndade såklart ner på stranden och paxade tvenne solstolar närmast vattnet genom att lägga våra handdukar på dem. Ja? Alla andra gör så, så vadå?


Pelle leker...

...i vågorna

Pelle skuttade såklart med jämna mellanrum ut i vågorna - ständigt med den vattentäta kameran i näven för att kunna ta actionfyllda bilder. Med varierande resultat, men de bästa hamnar såklart här. Olympus borde sponsra oss...

Moln
Dumma moln

Allteftersom timmarna gick så skymtades solen allt mindre, och istället gled de här irriterande molnen upp framför den. Men men... så länge det inte regnar så tänker vi ligga kvar!

Gulliga japanskor
Simokunniga japanskor

Så vi gjorde det. Låg kvar alltså. Och läste våra böcker (Connelly och Nesbø), lyssnade på våra podcasts (Värvet, Filip & Fredrik samt Till slut kommer någon att skratta a.k.a TS-KNAS) samt beskådade två icke simkunniga japanskor som flöt omkring i varsin badring.


Mörk horisont. Och en massa andra grejer.

Men horisonten blev allt mörkare, och snart kände vi de första - ofrånkomliga regnstänken träffa våra bara kroppar. Usch, tänkte vi unisont - och gick tillbaka till bungalowen som vi hann lagom fram till innan skyfallet kom.


Vår lilla strand

Men så efter en liten tupplur (Tina) och resedagboksskrivande (Pelle) så hade regnet dragit sig bort, och himlen började se blå ut igen. Då kände vi nog skulle försöka fånga lite sol igen, och denna gång göra det på vår egna lilla strand som ligger 25 meter bort. Det var några få människor som låg i solstolar på gräsmattan framför den, men vi kom fram till att det var mycket finare att ligga nere på själva stranden, så vi släpade ner våra stolar där framför allas förvånade ögon, och sen hade vi - kändes det som - en helt egen strand för oss själva.


Strandad val

Således fick vi ytterligare ett par timmars sol på våra fortfarande vinterbleka kroppar, och just där och då kändes det som att denna semester inte var så dum ändå.

Drink på terrassen
Skål!

Tina var först upp till bungalowen, och när Pelle kom upp strax efter så satt hon och väntade på altanen med varsin drink bestående av taxfree-vodka och ananasjuice. Så då satt vi där och sippade på våra drinkar, och försökte njuta av vågornas skvalp 25 meter bort. Vilket var HELT omöjligt, då en jävla fågelflock bestämt sig för att kampera i ett träd PRECIS vid vårt lilla hus. Och det är ingen tyst och försynt liten fågelflock vi snackar om - här är det KVIDDEVIDDEVITT i 120 dB. Det är knappt man kan föra en konversation med varandra.


Bungalowgunga II

Så vad göra? Jo - nåt kul ska vi väl ha av den lilla yrsla drinken gav, så Tina satte sig att gunga en stund tills våra kurrande magar så småningom överröstade fågelkvittret, och vi bestämde oss för att göra något åt saken.


Chilli Restaurant

Det vi bestämde oss för var att återigen gå iväg till huvudgatan och hitta en restaurang att äta på. Helst en något fräschare än den igår. Och det gjorde vi - Chilli hette den - och där beställde vi varsin rätt för ynka 70 baht som dock visade sig vara väldigt liten. Så då beställde vi en till för samma pris, och på det viset blev vi såväl mätta som belåtna.


Vägen hem

Att ta sig till och från huvudgatan innebär dock vissa svårigheter om man inte vill bli blöt om fossingarna. Men med god balans och lite jävlar anamma så går det faktiskt. I morgon ser vi fram emot en heldag med idel sol, bad och otippade äventyr!



<< 29 januariMeny 31 januari >>